Fördjupningsuppgift – Kronolekter, vuxen och ungdom
Av: Rebeca Warr én – Älvan – John Bauergymnasiet Värnamo
Innehåll
- Syfte
- Metod
- Material
- Bakgrund
- Forskning
- Analys
- Källkritik
- Avslutning
- Källförtekning
Syfte
Syftet med denna uppgift är att få en klar bild av hur det svenska språket har utvecklas under åren och vad det är som har gjort att det har ändrat sig på det sätt det har gjort. Jag ska även få en klar bild om hur vuxna pratar med ungdomar och hur ungdomar prata med vuxna. Jag kommer att genomföra en forskning angående hur lärarna på skolan och eleverna på skolan talar till varandra i olika sammanhang i dagens samhälle.
Metod
Jag kommer att ta reda på fakta över hur Språket mellan gamla och unga har utvecklats. Det kommer jag göra genom att söka fakta på nätet, böcker och eventuellt i någon faktafilm. Jag kommer även göra ett forskningsarbete där elever och lärare kommer att svara på några frågor angående hur de tilltalar varandra. Där efter ska jag även göra en analys av resultaten
Jag börjar med att läsa ett häfte om kronolekter som jag fick av min lärare.
Jag använde mig även av denna internetsida: http://www.sprakmedvictoriaochnanna.n.nu
Material
http://www.sprakmedvictoriaochnanna.n.nu
http://www.ne.se
Bok: Jan Einarsson (2009) Språksociologi Lund: Studentlitteratur.
Bakgrund
”Krono” kommer från grekiskans chro’nos’ som betyder tid. Termen syftar på skillnaden mellan äldre och yngre. Det varken pratas eller forskas något mer om kronolekter. Det är bara i förbifarten man forska om det. Det är bara när det dyker upp i ett annat sammanhang. Där emot pratas och forskas det väldigt mycket om hur dagens ungdomar pratar.
Så vad är egentligen en kronolekt? En kronolekt är ett språk som man använder mot varandra när det är en åldersskillnad. Åldersskillnaden kan vara hur stor och liten som möjligt.
Ungdomars språk anses vara slarvigt och vulgärt, de uttalar inte ordentligt och de visar ingen respekt för nationella och kulturella världens språk.
De äldre klagar väldigt mycket på hur de unga pratar. De anser att de pratar på ett barnsligt och oansvarigt sätt.
De äldre anser att ungdomarna använder: ljudhärmande ord som till exempel: Swish. De använder korta repliker som till exempel: ”De e illa” istället för ”Det är illa” Det anser även att ungdomarna använder för många slangord, svordomar och små ord.
Ungdomarna anser i sin tur att de äldre använder sig av till exempel: längre tal och att de återanvänder tankegångar och argument.
Alla människor tillhör olika kronolekter och de ändras hela tiden. Det uppkommer alltid nya ord. Någon gång i framtiden kommer våra barn och barnbarn tycka att vi pratar konstigt och vi kommer att tycka att de pratar konstigt. I sin tur kommer våra barnbarns egna barnbarn tycka att deras far- och morföräldrar pratar konstigt och de i sin tur att deras barnbarn pratar konstigt. Kronolekter jag talar är inte densamma som den var för två sekunder sedan. Allting förändras hela tiden och om det är något som förändras så är det definitivt språket vi talar.
Kronolekterna är även olika på grund av genus. Vad det är för kön på den som pratar spelar med andra ord också stor roll. Tjejer i min ungdomsgrupp prata till exempel väldigt lågt och stimmar sällan upp sig eller höjer rösten medan killarna i samma åldersgrupp oftast skriker och skrattar högljutt. Så är det även med äldres kronolekter. Generellt så är oftast killen eller mannen mer högljudd än kvinnan. Så är det från det att man föds till det att man dör.
De äldre ser ungdomarnas kronolekt som ett hot mot det svenska språket. De anser att i slutänden så kommer man prata så snabbt och otydligt så inte ens svenskarna själv kommer förstå vad de säger.
Forskning
Jag väljer att forska om Kronolekterna skillnad mellan personalen på skolan och eleverna på skolan.
Jag väljer att forska genom en undersökning med tio frågor. Frågorna är olika i de två valda åldersgrupperna. De vuxna fick frågor som visade deras syn på ungdomarnas språk och ungdomarna fick frågor som visade vad de ansåg om de vuxnas språk.
Det absolut första jag märkte var att det var mycket lättare att få tag i kvinnliga ungdomar som ville svara på frågorna än vad det var att få tag i manliga ungdomar. Jag märkte även att det var svårare att få tag i personalen för att ställa frågor.
Efter mycket om och men så lyckades jag få tag på några ungdomar som var villiga att svara på frågorna. Den äldsta ungdomen var 18 och den yngsta var 17 år. Alla var eniga om att de vuxna på skolan pratar mer strikt och mer välformulerat än vad ungdomarna gör. De flesta tyckte även att det hade varit till stor hjälp om både vuxna och ungdomar talade på samma sätt men någon tyckte att det inte gjorde någon större skillnad och en annan ansåg att det bara var bra att de vuxna inte alltid förstod ungdomarna. En tredje anser att det är Vidrigt med den stora skillnaden. Personen säger ”För jag respekterar inte ungdomar alls, just för att de behandlar varandra så som de gör och sättet de talar med varandra. Jag hade önskat att folk i allmänheten skulle kunna vara lite mer artiga mot varandra.”
Dock anser de yngre att det är någorlunda lätt att förstå vad de vuxna säger. Det kan uppkomma missförstånd men de anser att man lär sig prata på ett annat sätt ju äldre man blir.
Det som ungdomarna anser värst med vuxnas språk var blandat. Den ena ansåg att det var att dem pratade på ett gammalt sätt, en annan ansåg att det var att dem låter övertygade och en tredje ansåg att det jobbigaste var att lyssna på dem när det blev arga eller irriterade. Dock var alla enade om att det var svordomarna, könsorden och respektlösheten som var det värsta med ungdomarnas kronolekt.
Många trodde att det svenska språket skulle utvecklas till något negativt. De trodde att slangorden och dataspråket skulle komma att bli vårt riktiga språk. Där emot trodde de också att det skulle bli mer globaliserat och på så sätt lättare att kominisera med andra människor i andra länder.
Efter mycket om och men fick jag tag på några lärare som kunde svara på frågorna. Det första jag lade märket till var att trotts att jag hade skrivit i mailen att de bar behövde skriva kortfattat så fick jag tillbaka ett dokument som hade svar som täckte en hel A4 sida.
Den yngsta läraren som svarade var 30 år och den äldsta var över 50 år.
Alla vuxna är enade om att de vuxnas språk är mer korrekt i jämförelse med ungdomarnas. De var även sams om att dataspråket var den största skillnaden.
De tyckte inte att ungdomarnas språk hotade det svenska språket. De menade att språket är menat att utvecklas men att det kan bli svårare för äldre att första till exempel texten i en bok eller liknande.
De vill att språket ska fortsätta att utvecklas som det gör med undantag från tre saker. De vill inte att man ska göra om engelska ord till svenska, man vill att det ska blir mer förståeligt för alla, stora som små, och att det slutar med att hitta på ord som urholkar andra. Med andra ord, ord som förstör innebörden av ett annat.
En del tyckte att ungdomarnas språk och de vuxnas språk borde vara mer lika varnadra men de flesta ansåg att det är bra som det är. De som tyckte att det borde vara mer likt menade att det blev svårare och svårare att förstå och kominisera med varandra medan de som ansåg att det inte borde va mer lika menade att det var lätt att förstå varandra samtidigt som att det var bra då man inte förstod varandra. De menade att språket och kronolekten kunde berätta något om vem man är som person.
Här vid ser jag en röd linje. Det var de äldsta som ansåg att det var svårt att förstå de yngre medan de yngsta lärarna sa att de lätt förstod eleverna.
Samma sak blev de på frågan om det var svårt att förstå eleverna. De äldsta lärarna svarade ja och de yngsta svarade nej.
Precis som alla ungdomarna var de vuxna enade om att det var svordomarna som var det värsta med ungdomarnas kronolekt. De ansåg att det var onödiga ord som bara förstörde för andra om det skede i fel sammanhang. De var också enade om att de vuxnas språk var ”torrt”, ”Korrekt” och ”noggrant”.
Analys
Jag tror att det är som alla säger. Ungdomar svär och pratar otydligt medan vuxna talar tydligt och korrekt. Svenska språket är inte hotat men det utvecklas till ett datorspråk. Det kommer att ta flera år men med tiden kommer det att utvecklas till ett slarvigt och snabbt språk.
Jag tror det är på detta sätt för att vi låter det bli så här. Vi är inte beredda att ändra på oss och vi vill ha en skillnad mellan vuxna och ungdomar så att man kan prata utan att den andra förstår exakt på ordet vad man säger.
Jag kom fram till dessa resultat bara för att det är så det är. Man kan aldrig fly sanningen och när man gör ett grundligt arbete så kommer oftast bara sanningen och inget annat fram. Jag tycker det var bra att jag fick så utförliga svar som jag fick. Man brukar inte få svar på en enkät.
Man kunde ha gjort på andra sätt man hade kunnat gå ut och prata ansikte mot ansikte med personer för att även se reaktioner under samtalet. Man kunde ha forskat om ett annant ämne och man kunde ha formulerat mer utförliga frågor.
Källkritik
Både http://sv.wikipedia.org och http://www.sprakmedvictoriaochnanna.n.nu var dumt att använda. Ingen av dem är särskilt trovärdiga. Ena är en blogg och den andra kan vem som helst lägga upp texter på men jag valde att lita på sidorna med tanker på att det är väldigt svårt att hitta fakta om ämnet och för att personerna som hade skrivit om det verkade vara rätt kunniga. Nationalencyklopedin går alltid att lita på och boken är en avhandling från ett universitet i Lund.
Avslutning
Arbetet har gått bra. Det har flutit på bra och man har fått all den hjälp man behöver. Det har varit lätt att förstå och lätt att genomföra uppgiften. Arbetet var roligt och jag hade gillat tanken på fler sådana här uppgifter.
Det var intressant att se hur mycket det fans att skriva om mitt valda ämnesområde. Det var inte lätt att hitta informationen men det var ändå roligt.
Jag är nöjd med mitt arbete och jag har ingenting att klaga på.
Källförtekning
Bok: Jan Einarsson (2009) Språksociologi Lund: Studentlitteratur.
http://sv.wikipedia.org
http://www.ne.se
http://www.sprakmedvictoriaochnanna.n.nu
NovellerAvEnWarren 